luktar jag sprit?
När jag vaknade i morse trodde jag att det skulle bli en riktigt pissig dag, bakis o yr o med ett hjärta som dunkade snabbare men tyngre än vanligt. Men efter att jag kom igång med lite fysiskt arbete så kändes det riktigt bra faktiskt. Kanske är det så att både sex och lagerarbete är bra bakismeducin. :) Eftersom jag inte har så mkt av det tidigare så får det ju bli det senare.
Såg britneydokumentären för en stund sen, fy fan för att vara så uttittad hela tiden. Själv granskar jag mig själv o mina handlingar hela tiden, och ofta lite väl mkt o ingående o jag kan slå vad om att jag åxå hade tappat fotfästet om jag känt att någon annan såg allt jag gjorde och dömt alla mina handlingar. Det hade bara lett till att jag dömt mig själv ännu hårdare tror jag o det är säkert det många gör som befinner sig i en sån situation. Man har så många ögon på sig och man försöker se sig själv igenom alla dom ögonen...phuu... jag blir trött bara jag tänker på det ja...skönt att bara vara lilla Fia!
Nej det får väl bli läggdags iaf... läsa lite Loe i sängen.
S to the O to the F to the motherfucking I to the AAAAAAAAAAAAAhhhhhh..........
Friday I'm not in love
Hur ska man kunna uppmuntra och försöka få sina vänner att se de ljusa när man inte egentligen kan tänka annat än
" ja jag vet, dom kommer in i ens liv en sårar dom en så fort man släpper in dom och tycker om dom. Lycklig kärlek kommer kanske aldrig att hända oss, det slutar ju bara i SMÄRTA."
HUR ska jag kunna vara en god vän o vara uppmuntrande och stöttade när jag bara vil SKRIKA!!??
Som jag sa till min vän ikväll när hon sa att hon aldrig kommer att träffa någon..
"Jo det kommer du! Det bara måste du annars kommer jag ju aldrig att göra det heller...."
Hur egoismen kryper upp på en...
Herregud Du måste tro! Eller måste JAG tro? Någon måste ju tro... men hur ska man kunna tro på att det lyckliga slutet. På att man kommer att få uppleva lycklig kärlek mer än högs en kort period på några veckor....när det jämt slutar i sorg?
När till och med männen i ens närhet säger till en " Håll er borta från oss..." och jag hör mig själv säga det samma till en fin man.
"Håll er borta från oss." "Glöm det. " " Gå vidare" "Det är inte värt det" " Du är värd så mycket mer"
Jag förstår bara inte hur det går ihop...?
Jag e tillbaka! Tror ja... :)
Saker o ting har iaf börjat kännas lättare på senaste tiden men bara för det så känns det lite tungt idag. Så fort man tror att... nu, nu är jag okej, kommer det ngn dum tanke som gör att känslorna sköljer över en igen. Jag borde lobotomera mig själv. Eller ngn annan kanske borde göra det åt mig av praktiska skäl.
Var på island förra veckan och det var HELT FANTASTISKT! Wow vilket land! Varma källor, geysir, enormt stora o enormt vackra vattenfall o sån vacker sagolik natur så man tror man befinner sig i en John Bauer tavla! Sen träffade jag fina människor som betydde väldigt mycket för mig under en del av min uppväxt. En extra familj. Min Isländska familj. :)
Jag hade inte sett vissa av dom på ca trettton år! Galet! Men dom var lika fina som jag minns dom och de var så glada att se oss åxå!
Nu ska jag ta en macka till o titta på How I Met your Mother. En av mina nya favorit serier som jag kollar på just nu. Tillsammans med True Blood, heroes och Dexter.
Kyss o hej!
Vid stark ångest förvandlas tårarna till svett
Varför kan inte folk bara ta sig i kragen och prata med varandra?
Vara ärliga och tala ur skägget?
Varför är folk så rädda för att kommunicera med varandra så fort det handlar om känslor?
Tror dom att man dör av att höra sanningen?
Tror dom att dom ska göra en så illa med sanningen att man aldrig mer vill tala med dom, så att dom hellre låter bli att prata med en så det åtminstone är dom som väljer att avsluta relationen? Är folk så rädda för att se in i sig själva? Ta konsekvenserna? Alla konsekvenser är inte roliga och glada. Ibland gör man människor ledsna men ibland kan man inte göra annat. Man väljer t.ex. inte vem man blir kär i. Men man måste våga stå för vad man känner. Se personen o ögonen och säga som det är, det flesta vet att vissa saker faktiskt inte går att styra över. Man blir ledsen men vet man att personens intentioner aldrig var att såra så läker såren.
Att ignorera någon och ignorera sanningen gör bara saken värre ,det är dom såren som aldrig helt läker. När sanningen gör ont har man iaf något att bearbeta, blir man ignorerad har man bara sina egna spekulationer om sanningen som maler i huvudet och spekulationerna går inte att bearbeta, de bara yr runt i huvudet och gör ont ont ont ont....
...de såren blöder längre än de skulle behöva....
...jag vet...jag blöder fortfarande på grund av honom....
...och han är inte värd det....
*Sofia*
Bra bättre bäst
I övrigt ska jag försöka att inte lura mig själv, och jag ska stå för den jag o är och för vad jag känner. Jag är som jag är o ska inte ändra mig. Men att ändra inställning till mig själv och andra och tänka på hur jag famställer mig själv, kanske framhäva vissa sidor o ligga lite lågt med andra inför nya människor kan jag fundera på att göra ibland. För dom är bra mina sidor och egenskaper! Även när jag gråter är jag bra! Hellre det än att vara kall och känslolös. Jag är bra! God damn it!
Du är åxå bra!
Puss
Lite vardagsångest
Klockan halv tolv sitter en kvinna, en 28-årig kvinna, en kvinna som närmar sig trettio och ska skriva ett blogginlägg. Fan är det bara jag som tycker att jag är tragisk?
Jag är närmre trettio. Närmre trettio. NÄRMRE TRETTIOOOOO.
Åh helvete. Tror jag är närmre en trettioårskris än något annat just nu.
Ja ja jag vet att jag inte är gammal. Att trettio inte är gammalt och blah blah blah. Men för fan låt mig få tycka lite synd om mig själv i mitt eget blogginlägg. Det är inte så att det förmörkar hela min existens. Låt mig ha min lilla ångest ifred!
Hmmm.. det är bara det att jag känner mig ensam och ledsen oftare än vanligt men ja..samtidigt stark och glad ofta. Jag har ett bra liv och det jag vill förbättra eller förändra står jag antingen helt maktlös inför eller så är det bara att ta ett beslut o köra på. Det är alltså två saker som jag tänker på. Kärlek (vilket som bekant inte går att tvinga fram) och utbildning/yrkesval (vilket jag ju bara kan besluta mig för själv och sedan ge allt.) Gud vad mycket bättre det känns nu när jag fått uuuut mina känslor. Inte.
I helgen har min älskade Siv varit på besök från Oslo!! Det har varit jätte mysigt o fint att ha henne på besök i Malmö! Hon är just nu i Kph med sin gamla kompis Espen som pluggar där. SÅ på torsdag åker jag o Sofi över o hänger i Kph o vinkar sedan av Sivan på Kastrup.... Hon borde flytta hit. Sivan. Fina Sivan.
Så helgen har alltså varit jättefin o jätte bra! :D Men så tar det bara en sekund så är man tillbaka i verkligheten på nått vis. Saknaden och förvirringen är stor. Trots allt det fina. Konstigt. Men så är ju livet har jag hört. UPP och NER och ibland dom båda på en och samma gång. :)
Nu ska jag sova.
" Han slog, slog
slog efter livet med en lie
Någonstans
måste det ju finnas
Någonstans
bland vegetationen
Någonstans
bland allt det där
snåriga och höga gräset
Någonstans
gömde det väl sig
Någonstans
det var han nästan säker på
Kanske
på en plats mellan
det lummiga
och det torra kala,
det mjuka
och det hårda vassa
Någonstans mellan
det gröna friska
och det våta ruttna döda
Någonstans
mellan eller i
allt det som skymde allt,
tänkte han
Han såg inte
Varför såg han inte?
Livet
satt ju där
på hans axel
Satt där
och väntade
Han skulle ha vänt
på huvudet
vridit det
åt vänster
kanske
då hade han kanske inte
missat det
Livet
på hans axel
Det väntande
Livet "
*Över och ut*
snart e detta året till ända
På fredag åker jag till Kanarieöarna, närmare bestämt till Puerto Rico på Gran Canaria. :D SKa bli så underbart o komma iväg. Bort från allt som varit lite småjobbigt på senaste tiden. Jag Få lite nya härliga intryck o spendera tid med min fina familj! :) Hoppas bara inte det blir för mkt snack om framtiden... hatar det... känner mig alltid pressad o blir bara ledsen när pappa tjatar om vuxenlivet o blablablaaaaaaaaaaaaa.....
Men sen efter resan e det bara tre dagar kvar på detta året som på det stora hela varit ett skitbra år faktistk! Jobbat på Get med massa fina människor i Oslo o bott med världens bästa Sofi o Sivan där. Rest på en fantastisk resa med Sofi o Kickan! Träffat massa fina människor! Elin flyttade in till oss i malmö! Flytten hem till Malmö, sommaren i Malmö. Nytt jobb i Malmö med jättefina arbetskamrater. :) Nya vänner i Malmö. Massa flirt o spänning. Tvärr inget som ledde till ngt beståndigt. Men jag vet att jag försökt iaf! :) Två av mina kusiner o två vänner har fått vackra barn! Ett ledsamt uppbrott har året åxå fört med sig, men det var det bästa. Just nu iaf. Men lite tråkigheter får man väl alltid räknar med antar jag. Som vanligt har jag råkat ut för en del besvikelser. Vet inte vad det e för fel med dom killarna jag väljer att få känslor för. Men som tur e går det över så småningom. :) Har träffat många fina åxå som jag tyvärr har fått göra lite besvikna. Men jag försöker göra det på bästa o ärligast möjliga vis. Det e jag stolt över.
Nu ska jag nog sova lite till. Sova bort det sjuka.
Kram
Roliga länkrubriker
Bomber maskeras till ostar (Låter som ett par otäcka bomber som blir utklädda till ostar!)
Kvinnan sålde sin dyra bil [uppsala] (Okej, så hon sålde inte sin billiga alltså.Phuuu!!
hihihhi!
Föräldrar o deras barn
äääh, håll käften!
Kanske e det bästa att inte ge sina barn den uppmärksamheten dom vill ha. Skit i dom. Låtsas som om dom inte finns. :) Nej men jo eller ja vad jag menar är; har man gett dom för mkt uppmärksamhet när dom e störiga så finns det klart ingen anledning för dom att be om det på ett trevligt vis. Ge dom uppmärksamhet när dom e goa o lugna istället så blir det nog bra!
Suss, bli inte rädd! Jag e inte så barnfientlig som jag låter. Det e vissa föräldrar det e fel på. Så e det faktiskt! DOm o barnen e roten till allt ont.
Du kommer dock att bli en underbar mamma o jag kommer att älska ungen som ATTANS! :) Längtar tills den lille parveln kommer till världen! :) Myyyyyys!
Nu ska jag åter igen överväga att baka en kaka... hmmm...
Sofia
jo men nu e det nog dags
Det finns ju saker att göra imorgon ju. När jag har saker att göra känns dom alltid som 1000 saker som tar 1000 år att göra. Men när jag väl gör dom sen så går dom egentligen rätt så fort trots allt. Men jag e sjukt dålig på att planera o rent konkret göra ngt av mina planer o mina måsten. Dom flyger lixom bara runt i huvudet o känns jobbiga o ostrukturerade o nästintill omöjliga att genomföra. O mina fina idéer som jag får ibland. Likadant e det med dom o min kreativitet.
Varför e inte jag född med en driftighet. Jag önskar mig mera jävlaranamma. Mindre förvirring. Vem vill sälja sin förmåga att få tummen ur röven? Jag e inte sen att lägga ett bud.
Den lilla driftighet jag har känner jag mest av så här kl två på natten o då kan jag ju inte göra något av det som involverar andra eller det som låter mkt eller det som jag måste göra på stan. osvosv... Det e inte lätt att vara nattmänniska i dagens samhälle. Hahahaha dagens samhälle, ett dagsamhälle. :)
Nu ska jag sluta jiddra o försöka sova.
Åjrevåjr
jahaja
TACK.
Jag e tacksam för många saker. Mina vänner. Min familj. Min lägenhet. Min hälsa. Maten i min kyl o i mitt skafferi. De jobbtimmar jag får. Min levnadsstandard. Men jag e ju funtad som de flesta andra. Inte alltid e man ju helt nöjd iaf. Men jag e tacksam. Det e jag. Tro inte annat.
OCH HEJ LEVERPASTEJ.
Hej ljuva Skåneland!
Jodå, nu e vi hemkomna! landade på Kastrup kl 0900 imorse o kom till Lund vid halv tolv ungefär efter ett litet missöde... heheee... vi hade köpt en tavla i Merida som vi gått o burit på o haft koll på under den sista veckan. vad gör vi... jo vi glömmer den pa Kastrup vid tågbiljetts automaterna! Hur dum får man vara! Vi har inte ens varit i närheten av att glömma den tidigare men varför inte lite kul action när vi e sååå nära hemmet, o bara har rest sedan kl 12 dagen innan svensk tid (dvs 21 timmar) o bara vill heeeem? ja, det var ju bara at tgå av tåget på Malmö Syd o släpa sig uppför trapporna o gå ner på den andra sidan o vänta på nästa tåg tillbka till Kastrup... (vi njöt dock oerhört av den underbarar våriga, friska blomdoften som kom emot oss när vi klev av tåget! mmmmm....) självklart kom det en kontrollant men vi bönade o bad o han tyckte nog faktiskt lite synd om oss (dumma, drulliga jävlar) o lät oss åka på biljetten som ju egentligen bara gällde mot Malmö/Lund. Vi fann tillslut vår tavla ( de hade ju klart tagit den o säkert kollat så det inte var någon bomb i den) o skrattade lättade åt att vi återfått vår älskade tavla o att det var lite komiskt att det var just en revolutionär på den som säkert hade klassats som terrorist idag. Vi var glada igen, nu när vi återfått vår fina tavla på Emiliano Zapata.
Nu äntligen var vi på väääg! Stackars Sofis mamma hade stått beredd på stationen i Lund i en timme när vi väl kom fram...
förlåt!
Vad hände då sista tiden i Mexico? jo, efter svettiga Merida anlände vi till favoriten Isla Mujeres! vi hade haft det så kul där sist så man var allt lite nervös för att det inte alls skulle bli lika skoj denna gången eftersom en trevlig vistelse handlar mkt om folket man möter o det skulle ju inte vara de samma denna gången ju...inte alla i alla fall! :)
Vi gick direkt till Poc Na (hostalet) o när vi stod i incheckningen kom José som vi hängt en del med den senaste gången vi var där. Han blev överlycklig o kramade om oss! Vi var lite skeptiska först... han var inte den vi mest saknat o vi hade hört andra som tyckte han var efterhängsen så hans entusiasm skrämde oss lite...men... jag o SOfi o han hade det sjukt kul uinder våra fem dagar på ön! Vi mötte dessutom flera nya fina människor! Sara från Berlin! Mariano från Argentina! Roberto från Mexico! Brian o Jen från San Francisco! O massa andra! Det blev en jättebra avslutning på våra sex veckor o det var ledsamt att säga adjö... ledsamt att vår resa var över o nervöst att tänka på att en ny verklighet väntade där hemma... flyttta hem. På riktigt. 8 1/2 månader sedan vi bodde hemma på riktigt. Aaaahhhh! :) Spännande!
O riktigt nervöst...
Sofia
Jag e ute pa en fantastisk resa!
Vi har sett massa turkost vatten! Snorklat ( har aldrig gjort det for jag!) o sett massa fina fiskar, koraller, nurse sharks, stora rockor som vi klappat, skoldpaddor! Badat i ett vackert vattenfall, o sett frodiga berg o druckit god cerveza o pratat lite dalig spanska, mkt engelska, akt massa buss och bat. seglat . akt galen battur som jag trodde skulle bli min sista, spytt i en papperskorg... massa massa mer! Man blir trott pa att resa runt o att ha kladerna i en ryggsack, men nar man sitter med en ol med brudarna o tittar ut over det underbara turkosa vattnet, sa ar det vart det! valdigt vart det! :)
Allt e verkligen obeskrivligt o overkligt ibland!
:)
Nu ska jag ha det sa har i tre veckor till! See ya suckerzzz! :)
Saknar er...
mmm....øøøøø... åååå...
Jag e bakis o har inte sovit nått... massa att gøra dær hemma innan vi sticker....
SÅ nu vet ni det...
/SOfia
Jubb jubb
vænta lite...
SÅ DÆR JA! :)
Sofi e i Malmø o jag e i Oslo, vi har ju suttit ihop nu sen september med undantag før julafton tror jag! Hehehe, lustigt! Men vi har ju mobiler som vi håller kontakten med!
konstigt det hær med att læra kænna folk på internet...men eftersom man inte træggas i verkligheten kan man skriva ærliga, konstiga saker o vara sig sjælv. eller? Man kan ju samtidigt hitta på hur mkt som helst o bara vara ngn helt annan eftersom personen man pratar med inte vet alls hur man brukar vara. Men jag kør nog på det først næmnda o hoppas att personen jag pratar med åxå gør det! :) Skønt att kunna prata med någon som e helt utomstående. Någon som inte vet något om ens historia. Någon man kan berætta saker før, som inte e trøtt på att høra det! :) Alltid kul med nya mænniskor, då får man chans att babbla om sig sjælv en mass!a O sjælvklart får man vara med om allt det roliga i att lyssna till nya historier o upptæcka spænnande saker hos någon som man inte vet så mkt om. Men ska man sen træffas kan det ju bli lite av en besvikelse, just om mænniskan inte har varit ærlig. Eller ær såå mycket blygare in person æn på internet. Sen kanske man sjælv blir generad øver att man skrev o berættade det dær o det dær o hjælp! Det DÆÆÆR! Hihi...
Jag o Sofi har nyss upptæckt att de dragit før mktt skatt av oss o vi kommer ju att få tillbaka det så klart men saken e att vi behøver pengaran nu! Till resan! Så det blir att fixa o ringa o blæææ på måndag! Men tur att det var så det var o inte att vi helt enkelt fick sæmre betalt æn vi trott!
I går satt jag hemma o hade lite ångest øver att jag inte gjorde ngt.. siv kom hem från Haugesund før att packa lite o sen drog hon till William.. alone again... Vår nyinflyttade kombo, Ane var ute med vænner... så idag bara måste jag gøra ngt! Ringa Truls, eller ngn i Syracus o tvinga mig p ådom... eller Truls behøver jag inte tvinga mig på iaf! :) han har redan erbjudit mig att vara med på deras vorspiel ikvæll... så det blir kanske det då!
Nu ska jag kolla vem jag fick sms av! :)
/Sofia
